Gynnsamma delat med möjliga

Grundformeln för sannolikhet är alltid antalet gynnsamma utfall delat med antalet möjliga utfall. Ett gynnsamt utfall är ett resultat som vi letar efter, och möjliga utfall är alla resultat som överhuvudtaget kan hända. Sannolikheten skrivs som ett bråk, decimaltal eller procent mellan och .

Om ett lyckohjul har lika stora fält och du satsar på av dem, har du gynnsamma utfall och möjliga. Sannolikheten att vinna är . På KVA räcker det ofta att jämföra täljarna om nämnarna (antalet möjliga utfall) redan är lika stora i båda kvantiteterna.

Komplementhändelse

Sannolikheten att något överhuvudtaget händer är alltid (eller ). Komplementhändelsen är motsatsen till den händelse vi undersöker. Sannolikheten att en händelse inte inträffar är därför minus sannolikheten att den inträffar.

Detta är en viktig genväg när provet frågar efter sannolikheten för minst en. Om du kastar en tärning två gånger och vill veta chansen att få minst en sexa, är det krångligt att räkna alla vinstkombinationer. Räkna istället komplementet: chansen att få ingen sexa alls. Sannolikheten att inte få en sexa i ett kast är . För två kast blir det . Chansen att få minst en sexa är då .

Flera händelser i rad och återläggning

När två eller flera oberoende händelser ska inträffa efter varandra multiplicerar du deras sannolikheter. Att kasta mynt och få krona har sannolikheten . Att få krona tre gånger i rad har sannolikheten .

När du drar föremål ur en påse måste du se upp med om det sker med eller utan återläggning. Om en påse har röda och blå kulor (totalt ) är chansen att dra en röd kula . Lägger du tillbaka kulan (med återläggning) är chansen för röd kula igen . Behåller du den första kulan (utan återläggning) finns bara röda kvar av totalt kulor. Sannolikheten att få två röda i rad utan återläggning blir då .

Multiplikationsprincipen och att ordna

Multiplikationsprincipen används för att räkna ut antalet möjliga kombinationer. Om du har tröjor och par byxor kan du klä dig på olika sätt. Du multiplicerar antalet valmöjligheter i varje steg.

Samma princip gäller när du ska bestämma antal sätt att ordna föremål i en kö eller på en hylla. Om personer ska ställa sig i en kö, finns det val för första platsen. När en person står där finns det val kvar för andra platsen, för tredje och för sista. Totalt kan de ordnas på olika sätt.

Tärningar och kortlekar på provet

Provet använder ofta vanliga sexsidiga tärningar och kortlekar. En tärning har utfall ( till ). Kastar du två tärningar finns det möjliga utfall. Notera att utfallet och räknas som två olika utfall, medan par som bara kan ske på ett sätt. Därför är det mer sannolikt att få summan än summan .

En vanlig kortlek har kort uppdelade i färger (hjärter, spader, ruter, klöver) med kort i varje färg. De klädda korten är knekt, dam och kung ( i varje färg, alltså totalt). Ess räknas normalt inte som ett klätt kort på provet.